16 km = 1,6 mil = 10 miles = ganska långt faktiskt!
Yes, återigen har jag slagit mitt personliga rekord och sprungit längre än jag någonsin gjort tidigare!
I lördags vaknade jag på eftermiddagen efter nattarbete, fick i mig middag och kaffe, såg ett par Desperate Housewives avsnitt och sen var det dags! Ut och nöta asfalt i kvällssolen. Det blev en otroligt skön runda! Vi tog det lugnt, kopplade av och njöt av utsikten över Saltfjorden och bort mot Börvasstinderne. Visst var jag trött i benen mot slutet men det kändes stort sett väldigt bra! Väl hemma var det bara att stretcha, äta, duscha och gå till jobbet. Var rätt sliten under natten kan jag ju erkänna.
I torsdags var vi hos våra nya hyresvärdar och skrev kontrakt! Så nu är det projektet rott i hamn. Ute i Vestbyen ska vi bo, mitt emellan flygplatsen och havet! Gångavstånd om man ska ut och resa alltså, och bara ett par kvarter ner till stranden och beachvolleyplanen i Breivika. Lägenheten vi bor i nu är uppsagd och den 1:e juni går flyttlasset. Det känns bra!
Våren är här på riktigt nu och idag var det faktiskt 12 grader varmt! Vi fyllde en termos med kaffe och tog eftermiddagsfikat uppe på Rönviksfjellet med strålande utsikt. Än så länge är det bara knoppar på träd och buskar men nu går det fort!
Det var nog allt för den här gången!
Allt gott,
Maria
I lördags vaknade jag på eftermiddagen efter nattarbete, fick i mig middag och kaffe, såg ett par Desperate Housewives avsnitt och sen var det dags! Ut och nöta asfalt i kvällssolen. Det blev en otroligt skön runda! Vi tog det lugnt, kopplade av och njöt av utsikten över Saltfjorden och bort mot Börvasstinderne. Visst var jag trött i benen mot slutet men det kändes stort sett väldigt bra! Väl hemma var det bara att stretcha, äta, duscha och gå till jobbet. Var rätt sliten under natten kan jag ju erkänna.
I torsdags var vi hos våra nya hyresvärdar och skrev kontrakt! Så nu är det projektet rott i hamn. Ute i Vestbyen ska vi bo, mitt emellan flygplatsen och havet! Gångavstånd om man ska ut och resa alltså, och bara ett par kvarter ner till stranden och beachvolleyplanen i Breivika. Lägenheten vi bor i nu är uppsagd och den 1:e juni går flyttlasset. Det känns bra!
Våren är här på riktigt nu och idag var det faktiskt 12 grader varmt! Vi fyllde en termos med kaffe och tog eftermiddagsfikat uppe på Rönviksfjellet med strålande utsikt. Än så länge är det bara knoppar på träd och buskar men nu går det fort!
Det var nog allt för den här gången!
Allt gott,
Maria
Stöd sjuksköterskornas lönekamp!
Vill du att sjuksköterskan som ska ta hand om dig om du skulle bli sjuk ska vara kompetent och engagerad? Vill du att hon eller han ska ha kunskap om just det som felar dig, vet vad just du behöver för smärtlindring och tryggt kunna hantera den avancerade medicinsktekniska utrustning som finns runt dig, eller kanske din mamma eller ditt barn?
Rätt lön ger motiverad, kompetent, erfaren personal! Nu är det slut på pyrande missnöje i korridorerna och dags för högljudda protester, demonstrationer och strejk. Arbetsgivarna med Ingela Gardner Sundström försöker skapa missnöje bland allmänheten genom att kalla strejken för samhällsfarlig och ansvarslös. Sveriges sjuksköterskor behöver ditt stöd! Hur visar man sitt stöd? Ja, till exempel kan du sätta ett plåster på rockslaget, som TCO:s Sture Nordh gör!
Hälsar Maria
- från 18 100 kr till 28 000 kr genom en flytt över gränsen
Rätt lön ger motiverad, kompetent, erfaren personal! Nu är det slut på pyrande missnöje i korridorerna och dags för högljudda protester, demonstrationer och strejk. Arbetsgivarna med Ingela Gardner Sundström försöker skapa missnöje bland allmänheten genom att kalla strejken för samhällsfarlig och ansvarslös. Sveriges sjuksköterskor behöver ditt stöd! Hur visar man sitt stöd? Ja, till exempel kan du sätta ett plåster på rockslaget, som TCO:s Sture Nordh gör!
Hälsar Maria
- från 18 100 kr till 28 000 kr genom en flytt över gränsen
En vecka till har gått
och man kan ju undra vart den tog vägen egentligen! Jag har jobbat fyra pass istället för de två som stod på schemat ursprungligen och det gör väl sitt till för att det ska kännas som att tiden har rusat iväg. Tre av de fyra passen var nätter dessutom och då hamnar man gärna lite i dimman.
På måndagen var vi ju hos Line och Rune för att fira Runes 30-årsdag och det blev en väldigt trevlig kväll. Rune är flygledare så övriga gäster var flygledare med respektive, trevligt folk visade det sig vara! Vi fick hemmalagad thaigryta och till efterätt cheesecake och morotskaka, mums... Alltid trevligt att få klä upp sig lite också, ibland känns det som att jag bara sunkar runt i antingen arbetskläder eller mysbyxor.
Tisdagen bestod av dubbla pass på sjukhuset och löpning, närmare bestämt intervaller, därimellan. 4 x 800 m, skitjobbigt rent ut sagt! Men det kändes bra. Märker redan att konditionen är bättre. Löpsuget har börjat infinna sig och det är skönt att komma ut!
Sedan följde alltså några nattpass och så var det fredag. Dags för tempo-pass, återigen efter nattarbete och fyra timmars sömn! Sprang själv den här gången eftersom Richard har känt av benhinnorna lite grann och behövde vila dem. Dagen till ära var det strålande sol och riktig vårkänsla ute och då går ju allt så mycket lättare! Så det blev faktiskt ett riktigt bra pass och jag var nöjd med tiden.
Lördagen passade vi på att få lite ordning här hemma och ta tag i en del som behövde ordnas. Satte mig bland annat med mina deklarationer, en flytt utomlands och inkomst i bägge länderna gör att det blir lite mer komplicerat än vad jag är van vid!
Idag yrde det snö i luften utanför fönstret när vi vaknade på morgonen. Så lämpligt, när det var dags för långpass! Men man blir ju rätt tuff av att ha spenderat vintern härupp i norr, så på med ylleunderkläder, löpställ, mössa och vantar bara så går det fint! Faktiskt var ett par centimeter nysnö på asfalten riktigt bra, det blev mjukt och skönt att springa på. 14,3 km blev rundan på, det längsta jag någonsin sprungit! Det kändes i benen, men lungorna och hjärtat orkade minsann med.
Nu ska vi mest ta det lugnt, äta upp oss och dricka en massa! Eventuellt ska jag ta mig iväg till en gospelkonsert som är i domkyrkan ikväll.
Hälsningar från ett pudervitt Bodö!
På måndagen var vi ju hos Line och Rune för att fira Runes 30-årsdag och det blev en väldigt trevlig kväll. Rune är flygledare så övriga gäster var flygledare med respektive, trevligt folk visade det sig vara! Vi fick hemmalagad thaigryta och till efterätt cheesecake och morotskaka, mums... Alltid trevligt att få klä upp sig lite också, ibland känns det som att jag bara sunkar runt i antingen arbetskläder eller mysbyxor.
Tisdagen bestod av dubbla pass på sjukhuset och löpning, närmare bestämt intervaller, därimellan. 4 x 800 m, skitjobbigt rent ut sagt! Men det kändes bra. Märker redan att konditionen är bättre. Löpsuget har börjat infinna sig och det är skönt att komma ut!
Sedan följde alltså några nattpass och så var det fredag. Dags för tempo-pass, återigen efter nattarbete och fyra timmars sömn! Sprang själv den här gången eftersom Richard har känt av benhinnorna lite grann och behövde vila dem. Dagen till ära var det strålande sol och riktig vårkänsla ute och då går ju allt så mycket lättare! Så det blev faktiskt ett riktigt bra pass och jag var nöjd med tiden.
Lördagen passade vi på att få lite ordning här hemma och ta tag i en del som behövde ordnas. Satte mig bland annat med mina deklarationer, en flytt utomlands och inkomst i bägge länderna gör att det blir lite mer komplicerat än vad jag är van vid!
Idag yrde det snö i luften utanför fönstret när vi vaknade på morgonen. Så lämpligt, när det var dags för långpass! Men man blir ju rätt tuff av att ha spenderat vintern härupp i norr, så på med ylleunderkläder, löpställ, mössa och vantar bara så går det fint! Faktiskt var ett par centimeter nysnö på asfalten riktigt bra, det blev mjukt och skönt att springa på. 14,3 km blev rundan på, det längsta jag någonsin sprungit! Det kändes i benen, men lungorna och hjärtat orkade minsann med.
Nu ska vi mest ta det lugnt, äta upp oss och dricka en massa! Eventuellt ska jag ta mig iväg till en gospelkonsert som är i domkyrkan ikväll.
Hälsningar från ett pudervitt Bodö!
En mil till i benen (och lite annat som hänt)
Så var det måndag morgon igen och helgen är slut. Vi kom oss iväg till Mjelle till slut i lördags eftermiddag, och fick hela stranden för oss själva! Så rofyllt och så vackert. Bara ljudet av vågor och en och annan mås. Vi gjorde en stor fin eld och grillade korv! Jag har svårt att tänka mig något mer avkopplande än att sitta framför en eld och titta ut över havet. Och så är det ju så kul att elda!
På söndagsmorgonen vaknade vi till strålande sol och gav oss ut på vår löprunda så fort frukosten fått sjunka lite i magen! Och en dryg timme senare hade vi faktiskt sprungit en hel mil! Jag var så otroligt nöjd, jag har inte sprungit så långt på säkert ett par år och det gick så bra! Vinterns träning har uppenbarligen lagt en bra grund vad gäller ben- och bålstyrka, och med rätt tempo orkar lungorna och hjärtat med.
I veckan fick Richard en ny kollega, en svensk tjej som flyttat hit från Umeå! Så igår var hon och en annan kollega till Richard som vi umgåtts litegrann med här på middag. Lax och sötpotatis med tzatsiki blev det, riktigt gott men framförallt var det en väldigt trevlig kväll!
Och ikväll ska vi tro det eller ej vara sociala igen, då bjuder nämligen Line och Rune på födelsedagsmiddag! Det ska bli kul.
Men nu ska jag fortsätta få lite ordning här hemma. Glad måndag på er!
På söndagsmorgonen vaknade vi till strålande sol och gav oss ut på vår löprunda så fort frukosten fått sjunka lite i magen! Och en dryg timme senare hade vi faktiskt sprungit en hel mil! Jag var så otroligt nöjd, jag har inte sprungit så långt på säkert ett par år och det gick så bra! Vinterns träning har uppenbarligen lagt en bra grund vad gäller ben- och bålstyrka, och med rätt tempo orkar lungorna och hjärtat med.
I veckan fick Richard en ny kollega, en svensk tjej som flyttat hit från Umeå! Så igår var hon och en annan kollega till Richard som vi umgåtts litegrann med här på middag. Lax och sötpotatis med tzatsiki blev det, riktigt gott men framförallt var det en väldigt trevlig kväll!
Och ikväll ska vi tro det eller ej vara sociala igen, då bjuder nämligen Line och Rune på födelsedagsmiddag! Det ska bli kul.
Men nu ska jag fortsätta få lite ordning här hemma. Glad måndag på er!
Skönt med helg!
Jag vågar knappt säga det, men det verkar som att vi får lägenheten vi var och såg på i torsdags! Jag vågar inte helt tro att det är sant förrän vi har skrivit kontrakt...vi är så otroligt nöjda! Det kommer att bli jättebra.
Elin hade ju en rimlig fråga, om vi inte är intresserade av att köpa lägenheten där vi bor nu, och det blev vi också erbjudna av ägaren. Men det vill vi alltså inte! Marknaden här är väldigt osäker just nu, det har byggts otroligt mycket nytt, folk har svårt att få det de begär för sina lägenheter och att köpa en lägenhet nu i en stad där man bor tillfälligt är alltså ett ganska stort risktagande.
Igår var det dags att snöra på sig löpardojjorna igen! 5 kilometer tempo, och det efter att ha jobbat natt och sovit ca 4 timmar...dessutom visade det sig att sträckningen vi valt var otroligt backig! Långa, långa uppförsbackar. Men det var strålande utsikt över havet och sikt ända till Lofoten, och vi var grymt taggade! Jag sprang på 33 minuter och det är jag riktigt nöjd med! I en av uppförsbackarna kändes det som att jag skulle falla ned död när som helst, men när vi hade sprungit klart kände jag mig faktiskt ganska fräsch! Snabb återhämtning är ett gott tecken.
Någon skidtur blir det inte i helgen, det har vi lagt ned. Benen är ganska trötta efter gårdagens backar, och imorgon står distanslöpning (1 mil) på programmet. Så vi satsar på en utflykt till Mjelle istället, med korv och bröd i ryggsäcken! Kan bli ungefär hur mysigt som helst. Sen blir det tacos ikväll, mm mm!
Trevlig lördagskväll önskar jag!
Elin hade ju en rimlig fråga, om vi inte är intresserade av att köpa lägenheten där vi bor nu, och det blev vi också erbjudna av ägaren. Men det vill vi alltså inte! Marknaden här är väldigt osäker just nu, det har byggts otroligt mycket nytt, folk har svårt att få det de begär för sina lägenheter och att köpa en lägenhet nu i en stad där man bor tillfälligt är alltså ett ganska stort risktagande.
Igår var det dags att snöra på sig löpardojjorna igen! 5 kilometer tempo, och det efter att ha jobbat natt och sovit ca 4 timmar...dessutom visade det sig att sträckningen vi valt var otroligt backig! Långa, långa uppförsbackar. Men det var strålande utsikt över havet och sikt ända till Lofoten, och vi var grymt taggade! Jag sprang på 33 minuter och det är jag riktigt nöjd med! I en av uppförsbackarna kändes det som att jag skulle falla ned död när som helst, men när vi hade sprungit klart kände jag mig faktiskt ganska fräsch! Snabb återhämtning är ett gott tecken.
Någon skidtur blir det inte i helgen, det har vi lagt ned. Benen är ganska trötta efter gårdagens backar, och imorgon står distanslöpning (1 mil) på programmet. Så vi satsar på en utflykt till Mjelle istället, med korv och bröd i ryggsäcken! Kan bli ungefär hur mysigt som helst. Sen blir det tacos ikväll, mm mm!
Trevlig lördagskväll önskar jag!
Börja om från början, börja om på nytt
Två jobbnätter är avklarade och det är helg! Så otroligt skönt. Igår eftermiddag var det en hel del som stod på schemat, vi har ett nytt projekt att pyssla med nämligen. Ett projekt vi helst hade kunnat vara utan. Lägenheten vi bor i hyr vi privat, det är så det fungerar här - här finns inga stora kommunala bostadsbolag eller större fastighetsägande företag som jobbar med att hyra ut lägenheter utan de hyreslägenheter som finns är bostadsrätter eller separat ägda lägenheter (selveier) som enskilda individer hyr ut.
Och nu ska vår hyresvärd sälja sin lägenhet. Eller, så som marknaden ser ut här i byn är väl försöka sälja lägenheten mer korrekt uttryckt. Men vi har inte så stor lust att sitta och vänta på att bli uppsagda för att hon rätt vad det är har fått sålt den. Så, nu är vi tillbaka i lägenhets-jakt-svängen. Att vi börjar om från början är väl inte helt sant, vi är inte tomhänta som vi var sist utan har vårt bohag som det bara är att flytta med till en eventuell lägenhet. Men egentligen har vi ju inte alls någon lust att flytta! Vi tycker så mycket om själva lägenheten, och den ligger så bra med nära till både sjukhusen och centrum. Jag fick ont i magen när vi först fick beskedet. Men, det är bara att bita ihop och göra det bästa av situationen.
Igår var vår hyresvärd här med mäklare och takstman (som värderar lägenheten), och nästa vecka kommer det en fotograf. Gäller att ha det snyggt och stiligt här hemma alltså. Och så blir det ju helt klart rätt intressant att se sitt hem i bostadsbilagan och i mäklarskyltfönstren.
Igår var vi även och såg på en lägenhet! Här gäller det att ligga i förstår ni. Ska ju inte sticka under stol med att det skulle kännas rätt bra om vi sa upp oss innan vår hyresvärd säger upp oss...nejnej, jag är inte bitter, inte bitter alls! OK, tillbaka till lägenheten. Det var en trea, en bit västerut, fortfarande centralt och kanske 15 minuters promenad från mitt jobb. Så just nu väntar vi spänt på att få höra från de som hyr ut den! Det var många som hade varit och sett på den, så vi är inställda på att få fortsätta leta. Men hoppas kan man ju!
Så det var de stora nyheterna den här veckan. Nu ska vi ha en riktigt skön helg, med löpning, god mat och kanske en skidtur? Vi får se! Våren är här, och den är en spännande kombination av tussilago, solsken, dagsljus till kl 22 och snö i markerna.
Och nu ska vår hyresvärd sälja sin lägenhet. Eller, så som marknaden ser ut här i byn är väl försöka sälja lägenheten mer korrekt uttryckt. Men vi har inte så stor lust att sitta och vänta på att bli uppsagda för att hon rätt vad det är har fått sålt den. Så, nu är vi tillbaka i lägenhets-jakt-svängen. Att vi börjar om från början är väl inte helt sant, vi är inte tomhänta som vi var sist utan har vårt bohag som det bara är att flytta med till en eventuell lägenhet. Men egentligen har vi ju inte alls någon lust att flytta! Vi tycker så mycket om själva lägenheten, och den ligger så bra med nära till både sjukhusen och centrum. Jag fick ont i magen när vi först fick beskedet. Men, det är bara att bita ihop och göra det bästa av situationen.
Igår var vår hyresvärd här med mäklare och takstman (som värderar lägenheten), och nästa vecka kommer det en fotograf. Gäller att ha det snyggt och stiligt här hemma alltså. Och så blir det ju helt klart rätt intressant att se sitt hem i bostadsbilagan och i mäklarskyltfönstren.
Igår var vi även och såg på en lägenhet! Här gäller det att ligga i förstår ni. Ska ju inte sticka under stol med att det skulle kännas rätt bra om vi sa upp oss innan vår hyresvärd säger upp oss...nejnej, jag är inte bitter, inte bitter alls! OK, tillbaka till lägenheten. Det var en trea, en bit västerut, fortfarande centralt och kanske 15 minuters promenad från mitt jobb. Så just nu väntar vi spänt på att få höra från de som hyr ut den! Det var många som hade varit och sett på den, så vi är inställda på att få fortsätta leta. Men hoppas kan man ju!
Så det var de stora nyheterna den här veckan. Nu ska vi ha en riktigt skön helg, med löpning, god mat och kanske en skidtur? Vi får se! Våren är här, och den är en spännande kombination av tussilago, solsken, dagsljus till kl 22 och snö i markerna.
4x400 m
Ojoj, igår var det dags att sätta igång med träningsprogrammet! Intervallträning, 4x400 meter. Nu blev det inte riktigt så, utan vi sprang snarare 4x? meter...men förmodligen någonstans mellan 400 och 500 meter! Jag hade mätt upp så fint på Google Maps, men verkligheten ser ju som bekant aldrig ut som kartan så det var lite svårt att veta mellan vilka punkter jag egentligen hade mätt när vi väl var på plats!
Och hur gick det då? Ja, det var skitjobbigt helt enkelt! Jag flåsade och flåsade och flåsade...men sprang gjorde jag iallafall så nu ska det väl bli lite ordning på den här konditionen! Ser fram emot att orka lite bättre och springa lite snabbare.
Det bästa med hela rundan, ja med hela dagen faktiskt, var att det var fullt av tussilagos i vägkanten! Våren är här! Så nu ska jag ut på en promenad i solen.
Allt gott!
Och hur gick det då? Ja, det var skitjobbigt helt enkelt! Jag flåsade och flåsade och flåsade...men sprang gjorde jag iallafall så nu ska det väl bli lite ordning på den här konditionen! Ser fram emot att orka lite bättre och springa lite snabbare.
Det bästa med hela rundan, ja med hela dagen faktiskt, var att det var fullt av tussilagos i vägkanten! Våren är här! Så nu ska jag ut på en promenad i solen.
Allt gott!
Målet...
...med vårens træning ær klart: Midnight Sun Marathon i Tromsø den 21 juni! Fast inte maraton då (nejtack!) utan halvmaran, 21 km! Så nu ær vi igång med løptræningen! Trænat har vi ju gjort hela vintern, men någon løpning har det inte blivit i det nordnorska vintervædret. Det ær før øvrigt inte helt enkelt att løptræna nu heller, nere i byn ær snøn stort sett borta på trottoarer och cykelbanor men uppe i skogen ær det værre! Idag blev det løpning mellan skidspåren, det var nog inte så populært så vi ska hålla oss till asfalts-løpning några veckor till tills snøn har smælt! Konditionen ær inte i botten, men inte helt på topp heller mærkte jag idag. Men så var det också motvind, snor-kallt och otroligt mycket uppførsbackar! Jag flåsade så att jag trodde jag skulle dø.
Planen ær att vi ska klara halvmaran alldeles strålande genom att følja ett træningsprogram från Runners World som går øver 10 veckor, och som vi dærmed startar med veckan som kommer nu! Helt kort kommer det att innebæra løptræning tre gånger i veckan: ett intervalltræningspass, ett tempopass (alltså kortare distans, ca 5-10 km, men høgre tempo) och ett distanspass. Distanserna økas allteftersom. Det ingår i programmet att man kør annan træning 1-2 gånger i veckan, så vi kommer att køra lættare styrkepass førutsatt att vi kænner att vi orkar det. Annars får det kanske bli yoga istællet.
Det hær ska bli spænnande! Jag ska rapportera hur det går allteftersom veckorna går.
Trevlig søndagskvæll!
Planen ær att vi ska klara halvmaran alldeles strålande genom att følja ett træningsprogram från Runners World som går øver 10 veckor, och som vi dærmed startar med veckan som kommer nu! Helt kort kommer det att innebæra løptræning tre gånger i veckan: ett intervalltræningspass, ett tempopass (alltså kortare distans, ca 5-10 km, men høgre tempo) och ett distanspass. Distanserna økas allteftersom. Det ingår i programmet att man kør annan træning 1-2 gånger i veckan, så vi kommer att køra lættare styrkepass førutsatt att vi kænner att vi orkar det. Annars får det kanske bli yoga istællet.
Det hær ska bli spænnande! Jag ska rapportera hur det går allteftersom veckorna går.
Trevlig søndagskvæll!
Lite förvirrad
Jag hade egentligen tänkt att författa ett fint blogg-inlägg om det träningsprogram som vi ska starta med i nästa vecka (för att ni ska bli imponerade av hur hurtiga vi är, alltså) men nu har jag suttit och spontansurfat en lång stund med konsekvensen att jag har överdoserat information, nyheter och andra människors åsikter. Och detta gör mig alltid både förvirrad, lätt manisk och aningen illamående! På något sätt blir det för mycket intryck, för mycket reaktioner och kanske borde jag vara lite mer restriktiv med mitt internet-bruk? Den inverkan internet har på människor psykologiskt och sociologiskt kan ju diskuteras och har ju diskuterats hur mycket som helst och jag hade säkert kunnat skriva en del kloka ord om det här om det inte varit för att jag som sagt är helt överkokt i hjärnan för tillfället.
Ironiskt nog är det just bloggar som sätter extra spinn på min hjärna. Eller så är det kanske kombinationen bloggar, nyheter och Facebook, vilket ofta är den kombinationen Mozilla-fönster jag har öppna. Men för att jag ska bli riktigt mosig i skallen ska det till något mer än mitt dagliga bloggläsande (vilket mest består av vänners bloggar) och mitt dagliga nyhetsläsande (Avisa Nordland och Göteborgs Posten). Drar jag till med DN, Aftenposten, New York Times och ett antal mer officiella och politiska bloggar, så är härdsmältan ett faktum. Det blir för mycket! För mycket åsikter! Just idag hamnade jag på Magnus Betnérs blogg (han är för övrigt en av mina favoritkomiker - snygg, otroligt skärpt och kanske framförallt rolig..) och läste om hans resa i bland annat Israel, varpå jag via hans blogg hamnade på hans sambos blogg (Helena Sandklef) och ett par andra politiska bloggar, och dessutom på forumet på Magnus hemsida där en massa "vanligt folk" såklart hade en massa åsikter.
Vad är egentligen det här fenomenet med allas åsikter? Vad tusan är det som har hänt? Alla tycker så mycket om allt, och har framförallt ett så stort behov av att framföra de här åsikterna, helst till hela världen! Det är ju en sak om det är genomtänkt och intelligent resonerat, som till exempel i ovan nämnda bloggar, men oftast är det ju bara något en Svensson haflar ut sig i affekt (lite som jag själv just nu). Gärna kryddat med både svordomar och personangrepp. Se bara på alla kommentar-sidor nättidningarna har i anslutning till sina artiklar. Just det här behovet för att framföra sin åsikt är väldigt intressant tycker jag. Funderar lite på om det är en generations-sak? Är det vi 70-80-90-talister som framförallt har det här behovet? Vad beror det på? Är det en konsekvens av att de flesta av oss har det så bra? Alltså, är det en konsekvens av att de flesta av oss inte behöver bekymra oss över basala saker som tillgång till mat, vatten, arbete och bostad utan har en massa "mind-power" över till att tycka en massa saker? Eller är det informations-överflödet självt som skapar behovet? Kanske är det så att när vi har tillgång till så mycket mer information (än generationerna före oss alltså) om allt som händer i världen, stort som smått, nationellt som internationellt, så genererar det en massa tankar och reaktioner som vi behöver ventilera? Och kanske är det så att när alla människor finns på nätet, så gäller det att visa vem man är genom att visa upp vad man tycker om och vad man inte tycker om. Är det en 80-talists värsta mardröm att ingen vet vem man är eller vad man tycker?
Oj oj, hade visst ett behov för att skriva av mig. Härmed deklarerar jag: det spelar ingen som helst roll om inte en enda människa på denna jord läser detta inlägg och därmed får reda på att detta är precis vad jag tänker just nu!
Ha en skön onsdag!
PS Hjälp! Elin! Hur gör man för att posta YouTube klipp här på bloggen, vet att du gjort det en gång? Måste ju visa alla en bra video jag hittat...har visst ett riktigt 80-talistiskt behov av att tala om vad jag tycker är kul...
Ironiskt nog är det just bloggar som sätter extra spinn på min hjärna. Eller så är det kanske kombinationen bloggar, nyheter och Facebook, vilket ofta är den kombinationen Mozilla-fönster jag har öppna. Men för att jag ska bli riktigt mosig i skallen ska det till något mer än mitt dagliga bloggläsande (vilket mest består av vänners bloggar) och mitt dagliga nyhetsläsande (Avisa Nordland och Göteborgs Posten). Drar jag till med DN, Aftenposten, New York Times och ett antal mer officiella och politiska bloggar, så är härdsmältan ett faktum. Det blir för mycket! För mycket åsikter! Just idag hamnade jag på Magnus Betnérs blogg (han är för övrigt en av mina favoritkomiker - snygg, otroligt skärpt och kanske framförallt rolig..) och läste om hans resa i bland annat Israel, varpå jag via hans blogg hamnade på hans sambos blogg (Helena Sandklef) och ett par andra politiska bloggar, och dessutom på forumet på Magnus hemsida där en massa "vanligt folk" såklart hade en massa åsikter.
Vad är egentligen det här fenomenet med allas åsikter? Vad tusan är det som har hänt? Alla tycker så mycket om allt, och har framförallt ett så stort behov av att framföra de här åsikterna, helst till hela världen! Det är ju en sak om det är genomtänkt och intelligent resonerat, som till exempel i ovan nämnda bloggar, men oftast är det ju bara något en Svensson haflar ut sig i affekt (lite som jag själv just nu). Gärna kryddat med både svordomar och personangrepp. Se bara på alla kommentar-sidor nättidningarna har i anslutning till sina artiklar. Just det här behovet för att framföra sin åsikt är väldigt intressant tycker jag. Funderar lite på om det är en generations-sak? Är det vi 70-80-90-talister som framförallt har det här behovet? Vad beror det på? Är det en konsekvens av att de flesta av oss har det så bra? Alltså, är det en konsekvens av att de flesta av oss inte behöver bekymra oss över basala saker som tillgång till mat, vatten, arbete och bostad utan har en massa "mind-power" över till att tycka en massa saker? Eller är det informations-överflödet självt som skapar behovet? Kanske är det så att när vi har tillgång till så mycket mer information (än generationerna före oss alltså) om allt som händer i världen, stort som smått, nationellt som internationellt, så genererar det en massa tankar och reaktioner som vi behöver ventilera? Och kanske är det så att när alla människor finns på nätet, så gäller det att visa vem man är genom att visa upp vad man tycker om och vad man inte tycker om. Är det en 80-talists värsta mardröm att ingen vet vem man är eller vad man tycker?
Oj oj, hade visst ett behov för att skriva av mig. Härmed deklarerar jag: det spelar ingen som helst roll om inte en enda människa på denna jord läser detta inlägg och därmed får reda på att detta är precis vad jag tänker just nu!
Ha en skön onsdag!
PS Hjälp! Elin! Hur gör man för att posta YouTube klipp här på bloggen, vet att du gjort det en gång? Måste ju visa alla en bra video jag hittat...har visst ett riktigt 80-talistiskt behov av att tala om vad jag tycker är kul...
