Min Norge-historia

Idag eller rättare sagt inatt smäller det. Jag tror väl förvisso inte att de amerikanska röstnings-mackapärerna äter upp de som röstar men helt klart har USA ett val-system som känns komplicerat och ganska odemokratiskt. Förhoppningsvis kan man få ett resultat (som är korrekt och inte fuskat med) inatt och vi slipper cirkusen det skulle kunna bli.

Vad gäller kandidaterna vet jag inte riktigt vad jag ska säga. Jag har en känsla av att vi här i Europa får en ganska felaktig bild i våra medier av de båda männen, den europeiska mediebilden av Obama har varit stort sett odelat positiv och det har också varit han som fått den största uppmärksamheten. Jag tror vi i Europa ska vara försiktiga med att låtsas som att vi vet vad som försigår "där borta", vi hade med största sannolikhet haft en mer nyanserad bild om vi varit på plats.

Jag är ett stort fan av komikern Tina Fey och hennes Sarah Palin imitationer är helt underbara. Dock lämnar de något av en sur eftersmak som jag tror beror på att det känns så typiskt att det är den enda kvinnan i sammanhanget som blir så oerhört hårt driven med. Efter att ha sett en del intervjuer med mrs Palin her self så har jag dock insett att det är inte det som är problemet. Problemet är att den enda kvinnan i sammanhanget är inte speciellt vare sig klok, kunnig eller påläst. Hon blir därmed ganska tacksam att driva med. Men det är väl så att det var viktigare att hon var någon att identifiera sig med, en "vanlig" människa, en motpol till Obamas intellektuella retorik.




I vilket fall som helst så vill ju jag att Obama vinner inatt, det är jag ganska säker på trots allt. Han är helt klart en otroligt speciell människa. Så karismatisk, och så stark. Han har en otrolig förmåga att påverka och beröra. Jag menar, här sitter jag på andra sidan havet och får tårar i ögonen bara han öppnar munnen i ett kort klipp i en nyhetssändning! Det är lätt att ryckas med och känna att den här mannen, han skulle verkligen kunna göra ett bra jobb och ställa saker till rätta igen. Men samtidigt är det något skrämmande med en så strategisk och just karismatisk man. Och dessutom är ju frågan vilken möjlighet någon av de här två har att faktiskt göra ett bra jobb, i den soppa som amerikansk politik är nu. Jag menar hallå, tänk att ta över efter Bush! Otacksamt jobb tänker jag.
Jaja, om något dygn sådär vet vi mer om det. Ha en trevlig tisdag!