Riksgränsen juni -07: snöstorm och dimma
Fredag 15 juni kom jag hem vid 8.30-tiden efter att ha jobbat natt och fick sedan ca fyra timmars sömn innan det var dags att skutta ur sängen. Matsäck skulle packas, kaffe skulle drickas och framförallt: hyrbil skulle hämtas. Hemma igen vid 16-tiden med en ordentlig fyr-hjulsdriven bil. Någon timme senare packade vi in oss, tog fram kartan och svängde ut på riksväg 80! Vi var på väg!
Vi var snart ute ur Bodö och en timme senare svängde vi norrut på E6 i Fauske. Den som nu tror att E6 genom Nord-Norge är en fyrfilig motorväg med planskilda korsningar har fel, fel, fel. E6 genom Nord-Norge har knappt en mittlinje och snirklar sig upp och ned längs fjällväggar, genom tunnlar och runt fjordar. Alltså - ren och skär körglädje! Detta är förmodligen den vackraste och roligaste väg jag någonsin kört. Med jämna mellanrum stannade vi till vid vägkanten för att bara låta oss bli alldeles förundrade av utsikten. Vi stannade även till vid ett antal krigsminnesmärken. På något ställe hade ryska myterister blivit avrättade, på ett annat hade franska soldater strukit med i ett slag.
Ca fyra timmar norrut kom vi fram till ett färje-läge. Jo, man måste åka färja för att komma längre norrut på E6....en färja som går som oftast ca en gång i timmen. Vi hade tur och hann med 21.15 färjan, annars hade vi fått vänta till 22.45.
Såsmåningom nådde vi fram till Narvik och svängde österut mot Riksgränsen. Uppför, uppför gick vägen och till slut kunde vi svänga av vägen och vi var framme! Detta nästan sju timmar efter avfärd. Då var det skönt att få knacka på dörren till kära familjens fjäll-lägenhet och få bädda ner sig i bäddsoffan.
Nästa dag var det ju då tänkt att vi skulle åka snowboard. Vi vaknade till snö-blandat regn och en sikt som nästan var noll. Jag som hade tänkt mig blå himmel och gnistrande snö! Solkrämen var nerpackad och bleka armar redo att bli solbrända... Jaja, nu hade vi ju faktiskt kommit ända hit så det var väl bara att sätta fart. Liftkort införskaffades och vi begav oss till skidshopen där vi fick hyra brädor av trötta säsongsarbetare. Så var det bara att bege sig till liftarna.
Inte ens i Riksgränsen finns det särskilt mycket snö i mitten av juni, så två pister var öppna. Två röda pister. Sa jag att Richard aldrig stått på en snowboard förut? Hursomhelst. Vi spenderade ett par timmar i blöt, tung snö med vinden vinande i ansiktet och snöflingor som inte direkt singlade ner utan snarare for i sidled i blåsten. Och lyckades faktiskt ha riktigt kul! Jag vet inte riktigt vem som ramlade mest, jag är ju inte direkt en erfaren snowboard-åkare heller...vi fick lite assistans av brorsan som tur var! Efter ett par timmar var vi rätt nöjda, finns väl få saker man blir så trött av som att åka i så tung snö. Dessutom var vi rätt blöta vi det laget och snöandet bara tilltog.
Efter skön dusch och middag med hela familjen blev det pingis-turnering i källaren (grattis Samuel som var värdig vinnare...den dagen jag kan ta dina skruv-bollar är jag lycklig...) innan galningar pappa, plast-mamma och småbröder gav sig ut till natt-åkningen! Vi slog oss ner i soffan framför en film på tv medans de slogs med blötsnön. Men de hade ju trots allt kört från Göteborg för att åka skidor i midnattssol.
På söndagen bar det söderöver igen genom alla tunnlar och förbi betande får. På hemresan passade vi på att titta lite närmre på Narvik, som ligger fantastiskt vackert mellan bergssluttningar och fjord. Framåt kvällen var det skönt att vara tillbaka i något så när välkända trakter! Även familjen tog sig ner till Bodö i sin bil men mer om det i nästa inlägg.
Vi var snart ute ur Bodö och en timme senare svängde vi norrut på E6 i Fauske. Den som nu tror att E6 genom Nord-Norge är en fyrfilig motorväg med planskilda korsningar har fel, fel, fel. E6 genom Nord-Norge har knappt en mittlinje och snirklar sig upp och ned längs fjällväggar, genom tunnlar och runt fjordar. Alltså - ren och skär körglädje! Detta är förmodligen den vackraste och roligaste väg jag någonsin kört. Med jämna mellanrum stannade vi till vid vägkanten för att bara låta oss bli alldeles förundrade av utsikten. Vi stannade även till vid ett antal krigsminnesmärken. På något ställe hade ryska myterister blivit avrättade, på ett annat hade franska soldater strukit med i ett slag.
Ca fyra timmar norrut kom vi fram till ett färje-läge. Jo, man måste åka färja för att komma längre norrut på E6....en färja som går som oftast ca en gång i timmen. Vi hade tur och hann med 21.15 färjan, annars hade vi fått vänta till 22.45.
Såsmåningom nådde vi fram till Narvik och svängde österut mot Riksgränsen. Uppför, uppför gick vägen och till slut kunde vi svänga av vägen och vi var framme! Detta nästan sju timmar efter avfärd. Då var det skönt att få knacka på dörren till kära familjens fjäll-lägenhet och få bädda ner sig i bäddsoffan.
Nästa dag var det ju då tänkt att vi skulle åka snowboard. Vi vaknade till snö-blandat regn och en sikt som nästan var noll. Jag som hade tänkt mig blå himmel och gnistrande snö! Solkrämen var nerpackad och bleka armar redo att bli solbrända... Jaja, nu hade vi ju faktiskt kommit ända hit så det var väl bara att sätta fart. Liftkort införskaffades och vi begav oss till skidshopen där vi fick hyra brädor av trötta säsongsarbetare. Så var det bara att bege sig till liftarna.
Inte ens i Riksgränsen finns det särskilt mycket snö i mitten av juni, så två pister var öppna. Två röda pister. Sa jag att Richard aldrig stått på en snowboard förut? Hursomhelst. Vi spenderade ett par timmar i blöt, tung snö med vinden vinande i ansiktet och snöflingor som inte direkt singlade ner utan snarare for i sidled i blåsten. Och lyckades faktiskt ha riktigt kul! Jag vet inte riktigt vem som ramlade mest, jag är ju inte direkt en erfaren snowboard-åkare heller...vi fick lite assistans av brorsan som tur var! Efter ett par timmar var vi rätt nöjda, finns väl få saker man blir så trött av som att åka i så tung snö. Dessutom var vi rätt blöta vi det laget och snöandet bara tilltog.
Efter skön dusch och middag med hela familjen blev det pingis-turnering i källaren (grattis Samuel som var värdig vinnare...den dagen jag kan ta dina skruv-bollar är jag lycklig...) innan galningar pappa, plast-mamma och småbröder gav sig ut till natt-åkningen! Vi slog oss ner i soffan framför en film på tv medans de slogs med blötsnön. Men de hade ju trots allt kört från Göteborg för att åka skidor i midnattssol.
På söndagen bar det söderöver igen genom alla tunnlar och förbi betande får. På hemresan passade vi på att titta lite närmre på Narvik, som ligger fantastiskt vackert mellan bergssluttningar och fjord. Framåt kvällen var det skönt att vara tillbaka i något så när välkända trakter! Även familjen tog sig ner till Bodö i sin bil men mer om det i nästa inlägg.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Hejsan!
Du var i riksgränsen samtidigt som Andreas och dom passerade igenom där, utan att veta om varandras närvaro! Scary! :) Nu är vi hemkomna efter midsommarfirande i ösregn, men kul hade vi och nu ska jag uppdater bloggen så du får se hur de var :)
KRAM ELIN
Trackback
