En mil till i benen (och lite annat som hänt)

Så var det måndag morgon igen och helgen är slut. Vi kom oss iväg till Mjelle till slut i lördags eftermiddag, och fick hela stranden för oss själva! Så rofyllt och så vackert. Bara ljudet av vågor och en och annan mås. Vi gjorde en stor fin eld och grillade korv! Jag har svårt att tänka mig något mer avkopplande än att sitta framför en eld och titta ut över havet. Och så är det ju så kul att elda!

På söndagsmorgonen vaknade vi till strålande sol och gav oss ut på vår löprunda så fort frukosten fått sjunka lite i magen! Och en dryg timme senare hade vi faktiskt sprungit en hel mil! Jag var så otroligt nöjd, jag har inte sprungit så långt på säkert ett par år och det gick så bra! Vinterns träning har uppenbarligen lagt en bra grund vad gäller ben- och bålstyrka, och med rätt tempo orkar lungorna och hjärtat med.

I veckan fick Richard en ny kollega, en svensk tjej som flyttat hit från Umeå! Så igår var hon och en annan kollega till Richard som vi umgåtts litegrann med här på middag. Lax och sötpotatis med tzatsiki blev det, riktigt gott men framförallt var det en väldigt trevlig kväll!

Och ikväll ska vi tro det eller ej vara sociala igen, då bjuder nämligen Line och Rune på födelsedagsmiddag! Det ska bli kul.
Men nu ska jag fortsätta få lite ordning här hemma. Glad måndag på er!

Skönt med helg!

Jag vågar knappt säga det, men det verkar som att vi får lägenheten vi var och såg på i torsdags! Jag vågar inte helt tro att det är sant förrän vi har skrivit kontrakt...vi är så otroligt nöjda! Det kommer att bli jättebra.
Elin hade ju en rimlig fråga, om vi inte är intresserade av att köpa lägenheten där vi bor nu, och det blev vi också erbjudna av ägaren. Men det vill vi alltså inte! Marknaden här är väldigt osäker just nu, det har byggts otroligt mycket nytt, folk har svårt att få det de begär för sina lägenheter och att köpa en lägenhet nu i en stad där man bor tillfälligt är alltså ett ganska stort risktagande.

Igår var det dags att snöra på sig löpardojjorna igen! 5 kilometer tempo, och det efter att ha jobbat natt och sovit ca 4 timmar...dessutom visade det sig att sträckningen vi valt var otroligt backig! Långa, långa uppförsbackar. Men det var strålande utsikt över havet och sikt ända till Lofoten, och vi var grymt taggade! Jag sprang på 33 minuter och det är jag riktigt nöjd med! I en av uppförsbackarna kändes det som att jag skulle falla ned död när som helst, men när vi hade sprungit klart kände jag mig faktiskt ganska fräsch! Snabb återhämtning är ett gott tecken.

Någon skidtur blir det inte i helgen, det har vi lagt ned. Benen är ganska trötta efter gårdagens backar, och imorgon står distanslöpning (1 mil) på programmet. Så vi satsar på en utflykt till Mjelle istället, med korv och bröd i ryggsäcken! Kan bli ungefär hur mysigt som helst. Sen blir det tacos ikväll, mm mm!

Trevlig lördagskväll önskar jag!

Börja om från början, börja om på nytt

Två jobbnätter är avklarade och det är helg! Så otroligt skönt. Igår eftermiddag var det en hel del som stod på schemat, vi har ett nytt projekt att pyssla med nämligen. Ett projekt vi helst hade kunnat vara utan. Lägenheten vi bor i hyr vi privat, det är så det fungerar här - här finns inga stora kommunala bostadsbolag eller större fastighetsägande företag som jobbar med att hyra ut lägenheter utan de hyreslägenheter som finns är bostadsrätter eller separat ägda lägenheter (selveier) som enskilda individer hyr ut.

Och nu ska vår hyresvärd sälja sin lägenhet. Eller, så som marknaden ser ut här i byn är väl försöka sälja lägenheten mer korrekt uttryckt. Men vi har inte så stor lust att sitta och vänta på att bli uppsagda för att hon rätt vad det är har fått sålt den. Så, nu är vi tillbaka i lägenhets-jakt-svängen. Att vi börjar om från början är väl inte helt sant, vi är inte tomhänta som vi var sist utan har vårt bohag som det bara är att flytta med till en eventuell lägenhet. Men egentligen har vi ju inte alls någon lust att flytta! Vi tycker så mycket om själva lägenheten, och den ligger så bra med nära till både sjukhusen och centrum. Jag fick ont i magen när vi först fick beskedet. Men, det är bara att bita ihop och göra det bästa av situationen.

Igår var vår hyresvärd här med mäklare och takstman (som värderar lägenheten), och nästa vecka kommer det en fotograf. Gäller att ha det snyggt och stiligt här hemma alltså. Och så blir det ju helt klart rätt intressant att se sitt hem i bostadsbilagan och i mäklarskyltfönstren.

Igår var vi även och såg på en lägenhet! Här gäller det att ligga i förstår ni. Ska ju inte sticka under stol med att det skulle kännas rätt bra om vi sa upp oss innan vår hyresvärd säger upp oss...nejnej, jag är inte bitter, inte bitter alls! OK, tillbaka till lägenheten. Det var en trea, en bit västerut, fortfarande centralt och kanske 15 minuters promenad från mitt jobb. Så just nu väntar vi spänt på att få höra från de som hyr ut den! Det var många som hade varit och sett på den, så vi är inställda på att få fortsätta leta. Men hoppas kan man ju!

Så det var de stora nyheterna den här veckan. Nu ska vi ha en riktigt skön helg, med löpning, god mat och kanske en skidtur? Vi får se! Våren är här, och den är en spännande kombination av tussilago, solsken, dagsljus till kl 22 och snö i markerna.

4x400 m

Ojoj, igår var det dags att sätta igång med träningsprogrammet! Intervallträning, 4x400 meter. Nu blev det inte riktigt så, utan vi sprang snarare 4x? meter...men förmodligen någonstans mellan 400 och 500 meter! Jag hade mätt upp så fint på Google Maps, men verkligheten ser ju som bekant aldrig ut som kartan så det var lite svårt att veta mellan vilka punkter jag egentligen hade mätt när vi väl var på plats!

Och hur gick det då? Ja, det var skitjobbigt helt enkelt! Jag flåsade och flåsade och flåsade...men sprang gjorde jag iallafall så nu ska det väl bli lite ordning på den här konditionen! Ser fram emot att orka lite bättre och springa lite snabbare.

Det bästa med hela rundan, ja med hela dagen faktiskt, var att det var fullt av tussilagos i vägkanten! Våren är här! Så nu ska jag ut på en promenad i solen.
Allt gott!

Målet...

...med vårens træning ær klart: Midnight Sun Marathon i Tromsø den 21 juni! Fast inte maraton då (nejtack!) utan halvmaran, 21 km! Så nu ær vi igång med løptræningen! Trænat har vi ju gjort hela vintern, men någon løpning har det inte blivit i det nordnorska vintervædret. Det ær før øvrigt inte helt enkelt att løptræna nu heller, nere i byn ær snøn stort sett borta på trottoarer och cykelbanor men uppe i skogen ær det værre! Idag blev det løpning mellan skidspåren, det var nog inte så populært så vi ska hålla oss till asfalts-løpning några veckor till tills snøn har smælt! Konditionen ær inte i botten, men inte helt på topp heller mærkte jag idag. Men så var det också motvind, snor-kallt och otroligt mycket uppførsbackar! Jag flåsade så att jag trodde jag skulle dø.

Planen ær att vi ska klara halvmaran alldeles strålande genom att følja ett træningsprogram från Runners World som går øver 10 veckor, och som vi dærmed startar med veckan som kommer nu! Helt kort kommer det att innebæra løptræning tre gånger i veckan: ett intervalltræningspass, ett tempopass (alltså kortare distans, ca 5-10 km, men høgre tempo) och ett distanspass. Distanserna økas allteftersom. Det ingår i programmet att man kør annan træning 1-2 gånger i veckan, så vi kommer att køra lættare styrkepass førutsatt att vi kænner att vi orkar det. Annars får det kanske bli yoga istællet.

Det hær ska bli spænnande! Jag ska rapportera hur det går allteftersom veckorna går.
Trevlig søndagskvæll!

Lite förvirrad

Jag hade egentligen tänkt att författa ett fint blogg-inlägg om det träningsprogram som vi ska starta med i nästa vecka (för att ni ska bli imponerade av hur hurtiga vi är, alltså) men nu har jag suttit och spontansurfat en lång stund med konsekvensen att jag har överdoserat information, nyheter och andra människors åsikter. Och detta gör mig alltid både förvirrad, lätt manisk och aningen illamående! På något sätt blir det för mycket intryck, för mycket reaktioner och kanske borde jag vara lite mer restriktiv med mitt internet-bruk? Den inverkan internet har på människor psykologiskt och sociologiskt kan ju diskuteras och har ju diskuterats hur mycket som helst och jag hade säkert kunnat skriva en del kloka ord om det här om det inte varit för att jag som sagt är helt överkokt i hjärnan för tillfället.

Ironiskt nog är det just bloggar som sätter extra spinn på min hjärna. Eller så är det kanske kombinationen bloggar, nyheter och Facebook, vilket ofta är den kombinationen Mozilla-fönster jag har öppna. Men för att jag ska bli riktigt mosig i skallen ska det till något mer än mitt dagliga bloggläsande (vilket mest består av vänners bloggar) och mitt dagliga nyhetsläsande (Avisa Nordland och Göteborgs Posten). Drar jag till med DN, Aftenposten, New York Times och ett antal mer officiella och politiska bloggar, så är härdsmältan ett faktum. Det blir för mycket! För mycket åsikter! Just idag hamnade jag på Magnus Betnérs blogg (han är för övrigt en av mina favoritkomiker - snygg, otroligt skärpt och kanske framförallt rolig..) och läste om hans resa i bland annat Israel, varpå jag via hans blogg hamnade på hans sambos blogg (Helena Sandklef) och ett par andra politiska bloggar, och dessutom på forumet på Magnus hemsida där en massa "vanligt folk" såklart hade en massa åsikter.

Vad är egentligen det här fenomenet med allas åsikter? Vad tusan är det som har hänt? Alla tycker så mycket om allt, och har framförallt ett så stort behov av att framföra de här åsikterna, helst till hela världen! Det är ju en sak om det är genomtänkt och intelligent resonerat, som till exempel i ovan nämnda bloggar, men oftast är det ju bara något en Svensson haflar ut sig i affekt (lite som jag själv just nu). Gärna kryddat med både svordomar och personangrepp. Se bara på alla kommentar-sidor nättidningarna har i anslutning till sina artiklar. Just det här behovet för att framföra sin åsikt är väldigt intressant tycker jag. Funderar lite på om det är en generations-sak? Är det vi 70-80-90-talister som framförallt har det här behovet? Vad beror det på? Är det en konsekvens av att de flesta av oss har det så bra? Alltså, är det en konsekvens av att de flesta av oss inte behöver bekymra oss över basala saker som tillgång till mat, vatten, arbete och bostad utan har en massa "mind-power" över till att tycka en massa saker? Eller är det informations-överflödet självt som skapar behovet? Kanske är det så att när vi har tillgång till så mycket mer information (än generationerna före oss alltså) om allt som händer i världen, stort som smått, nationellt som internationellt, så genererar det en massa tankar och reaktioner som vi behöver ventilera? Och kanske är det så att när alla människor finns på nätet, så gäller det att visa vem man är genom att visa upp vad man tycker om och vad man inte tycker om. Är det en 80-talists värsta mardröm att ingen vet vem man är eller vad man tycker?

Oj oj, hade visst ett behov för att skriva av mig. Härmed deklarerar jag: det spelar ingen som helst roll om inte en enda människa på denna jord läser detta inlägg och därmed får reda på att detta är precis vad jag tänker just nu!

Ha en skön onsdag!

PS Hjälp! Elin! Hur gör man för att posta YouTube klipp här på bloggen, vet att du gjort det en gång? Måste ju visa alla en bra video jag hittat...har visst ett riktigt 80-talistiskt behov av att tala om vad jag tycker är kul...

Bambi på skidor

Ja, i onsdags hände det! Äntligen! Vi grabbade plånböckerna (det var inte någon slump att det var löningsdag nej...) och tog en runda till byns sportbutiker. Till slut kom vi hem med längdskidor, stavar och pjäxor (heter det pjäxor när det är till längskidor?)! Dessutom införskaffades ett riktigt bra tält (som var en tidig födelsedagspresent till oss från Richards familj, stort tack till er!) och ett Trangia-kök (som var en tidig födelsedagspresent till oss från ena halvan av min familj, stort tack till er!).

Så på lördagsmorgonen när vi vaknade tidigt på morgonen av att solljuset smet in vid sidan av vår svarta rullgardin insåg vi att det var dags att ta tjuren vid hornen och inviga de där skidorna! Ingen av oss har åkt längdskidor sedan hm, typ mellanstadiet, men jag har åkt en hel del slalom vilket visade sig vara till stor hjälp.
Vi körde ett par mil österut på mindre och mindre vägar, och hittade till slut den parkering vi tittat ut på kartan. Underlaget på parkeringen var is värdig Skandinavium precis före en Frölunda-match. Det var dessutom gott om parkerade bilar att glida in i..nåväl, vi lyckades parkera och packa ut våra saker utan att slå ihjäl oss eller skrapa vare sig vår eller någon annan bil!

Uppe vid spåren fick vi på oss skidorna och susade bort genom skogen! Eller vänta nu. Så var det ju inte. Vi vinglade, ramlade och halkade oss fram. Och såg verkligen ut som Bambi! Men så småningom fick vi faktiskt ganska så bra kläm på hur man gör! Vi hade även med oss vårt nya tält för att kunna packa ut det ordentligt och få lite pejling på hur man sätter upp det. Så sen fick vi oss en skön stund i solen, med apelsin, mjölkchoklad och faktiskt sällskap av ett gäng örnar som flög förbi högt ovanför oss!

Sen skulle vi ju ut från den där parkeringen också då...jag vet inte om ni förstår hur halt det faktikst var, men om jag säger att man inte kunde gå runt bilen utan att hålla i sig förstår ni kanske! Det var alltså inte så enkelt som att knuffa på bilen eftersom man inte fick något fotfäste. Som tur var har vi alltid en säck grus i bilen, så det strödde vi ut, och så fick vi hjälp av en äldre man som jag var rädd skulle ramla och bryta höftleden men han var förmodligen i lika bra form som oss och betydligt mer erfaren av fjäll, snö och is...till exempel hade han inte kört ut till skidspåren med en 20 år gammal bakhjulsdriven Skruttmobil, utan en ganska ny fyrhjulsdriven tung SUV...

Nu till helgen är det tänkt att vi verkligen ska få åkt skidor. Vi har tänkt oss att starta med en heldagstur, och sedan eventuellt även få till en tur med övernattning. Detta beror förstås på hur vädret blir, vi har bra utrustning men den är inte anpassad för extrem kyla. Så vi får se!
Påsken är den stora friluftshelgen här i Norge, kanske framförallt här i norr eftersom det är nu man börjar få tillräckligt med ljus igen för att kunna vara ute. Alla ska ut, med skidor, ryggsäckar, hundar och ungar! Än så länge ser det ut som att vädret ska bli bra, så vi hoppas på det!

Nu ska jag åka iväg och handla.
En riktigt trevlig fortsättning på måndagen önskar jag!

PS. Fortsättningen på berättelsen om min semester är inte bortglömd, utan kommer om inte allt för lång tid :)

Löneupproret 2008

http://www.upproret.se/

Vänligen klicka på denna länk!
Så får du en möjlighet att visa att du stöder sjuksköterskornas lönekamp.

Semester del 1

På plats i Bodø igen efter 10 dagars semester! Kan ju börja med att säga att jag varit väldigt glad att jag höll mig till min light-packning - det har blivit en del transporterande. Tåg, flyg, buss, taxi, båt...you name it, I´ve done it! Har gått igenom ungefär 59000 säkerhets- och passkontroller tror jag, blivit skannad och röntgad och visiterad och vet inte vad. Åksjuketabletter och Stieg Larsson på MP3-spelaren har varit min räddning. Och det har varit otroligt problemfritt och faktiskt ganska smidigt hela vägen!

Här och nu tänker jag berätta om den första delen av resan, när jag höll till i väst-Sverige. Nästa del, som utspelar sig i Istanbul, kommer så fort tid och ork finns! Samt så fort jag fått ordning på alla digitalbilderna (lyckades nästan fylla minneskortet..).

Tidigt på fredagsmorgonen släppte kära sambon av mig på Bodø lufthavn. Det kändes konstigt att säga hejdå och veta att vi inte skulle ses på över en vecka. Sedan vi flyttade till Norge har vi stort sett gjort allt tillsammans och bara lämnat varandras sida för att gå till varsin arbetsplats.

Cool och modern som jag är (haha!) reste jag helt biljettlöst. Hade köpt min resa på nätet och betalade med kreditkortet, detta kort drog jag sedan i en automat  på flygplatsen som då bekräftade min resa och talade om vart jag skulle sitta i planet, samt att jag inte behövde något boarding card. Eftersom jag bara hade handbagage gick jag sedan direkt till gaten där personalen igen drog mitt kort och gav mig en liten lapp med vilken plats jag hade! Snabbt, smidigt och enkelt.

Nåväl, på plats i Oslo gav jag mig ut på ett uppdrag - att fördriva tiden. Jag hade nämligen ca 4 timmar innan mitt tåg till Göteborg skulle gå. Men med soligt vårväder var inte det så svårt, en skön promenad och en lång stund i solen på en bänk, samt en god lunch på KarlJohan, så var det dags att leta upp tåget!

Fredagskvällen ägnades åt pizza och film hemma hos brorsan, alltså i min gamla lägenhet i gamla goda Kortedala. På lördagen ägnade bror och jag ett par timmar åt att köpa födelsedagspresenter till far och yngste bror, innan jag tog vagnen ut till Linnea för en fika och en god stunds snack! Efter att ha hunnit avhandla det mesta i livet, både det som hänt sen sist och det som ligger i framtiden, var det dags för mig att åka vidare. Jag och Elin tog oss ut till Emma, där Sara och Lotta redan var på plats. Så sparkades en riktig tjejkväll igång! Middag (mums, bra jobbat tjejer!), Melodifestival, Elins drinkar, Carola-klassiker i högtalarna och Björn Gustavsson på skärmen... Det blev till och med besök på flertalet dansgolv på två uteställen, ett gammalt och ett nytt....vi började på det nya men gick vidare till det gamla...varför ändra på ett vinnande koncept? :)

På söndagen tog jag tåget till Stenkullen där pappas och lillebrors födelsedagar skulle firas! Det blev ett väldigt trevligt kalas, framförallt var det  kul att få träffa släkt och vänner som jag inte träffat på länge.
Nästa dag åkte jag hem till mamma för att vara där över natten! Vid det här laget var jag ganska trött, så vi tog det rätt lugnt! Men det var skönt att få träffa mamma i lugn och ro, vi promenerade och fikade och hade det bra.

Ja, nu har jag nog fått med det mesta av allt som hände under första halvan av semestern, i snabb kortversion! Tack för att du läst! :)
På återseende,
Maria

Klar för semester

Här sitter jag med datorn istället för att packa...jaja, ska skriva några rader och så sätta igång sen! Imorgon 7:15 sätter jag mig på planet till Oslo och innan dagen är slut är jag (förhoppningsvis) framme i Göteborg. Där har jag ett par dagar och har planerat in så mycket som möjligt av fika och tjejkvällar - åh vad jag saknar er alla goa vänner! Ska passa på att shoppa lite grann också. Sedan blir det födelsedagsfirande, både far och lillebror fyller år, och så ska jag ha lite tid hos mamma också såklart.

På onsdagen blir det dags att sätta sig på ett flygplan igen - då reser jag och pappa till Istanbul! Där ska vi vara några dagar och uppleva basarer, moskéer, palats, turkiska bad...och äta en massa god mat. Det ska bli superspännande!

Allt det här skapar en stor utmaning vad gäller packningen...kan inte direkt släpa runt på en massa tunga väskor runt i Oslo, halva Västsverige och stora Istanbul. Utan det blir light-versionen. Samtidigt kan det ju i början av mars vara både vinter och vår i goda gamla Götet, och det är inte så säket att det är så varmt i Istanbul heller. Så ska man ha med kalas-kläder, och så får man inte ha schampoo eller hudlotion flaskor större än 100 ml i handbagaget...hm! Klurigt värre. Så det är nog bäst jag sätter igång nu, så jag får ordning på det här!

Återkommer med semesterrapport så fort möjlighet finnes!
Kramar från mig

Fyra årstider på en dag (nästan)

Idag har det varit det mesta av väder här i Bodö....på förmiddagen regnade och haglade det. När jag gick ner till stan var det strålande sol och vårvärme. Och nu snöar det i full fart! Jaja, så är det när man bor vid havet norr om polcirkeln!
Den här helgen är min natt-jobbhelg, vilket innebär att jag jobbar tre nätter med start ikväll och stopp måndag morgon. Så idag kämpar jag för att vara ledig, det blir lätt att man går och är trött i förväg liksom. Vilket ju är ganska onödigt. Men jag har städat lite, varit och fikat med Line och handlat lite nya fotoramar. Så är ganska nöjd! Nu ska jag ordna lite middag tills Richard kommer hem. Så ska vi ha en mysig fredagskväll utan att bry oss om att jag ska till jobbet framåt 23-tiden!

Önskar alla en riktigt skön helg!

En skön söndag

Mitt på dagen packade vi ryggsäcken och körde norrut till en av våra favoritplatser: Mjelle! För er som inte vet - Mjelle är en plats där fjället möter havet med en fantastisk strand emellan. Väl ute på stranden gick vi upp emot bergen för att hitta en bra plats att sitta på, och fick plötsligt syn på först två, sedan två till - havsörnar! Helt otroligt! De var inte så värst långt bort heller, de flög längs bergskanten och vi såg dem tydligt. Wow. Äntligen! Bodö har världens största havsörnsbestånd, så vi har bara väntat på att få se några av dem. Och när vi nu väl gjorde det var det precis så fantastiskt som vi trott det skulle vara. Senare såg vi ytterligare en havsörn cirkla högt uppe vid fjälltopparna, och något som förmodligen var falkar.

Nåväl, planen var att vi skulle grilla korv så vi hittade en perfekt plats en bit upp, inntill ett klippblock med utsikt över stranden och havet, och gav oss ut på jakt efter något att elda med! En stund senare hade vi en fin eldstad, och en liten hög med mer eller mindre fuktiga träpinnar och större grenar! Eftersom vi visste att det skulle vara blött och fuktigt hade vi med oss tidningspapper som underlättade det hela. Och efter en del huffande och puffande hade vi minsann en brasa! Ojojoj vad det är kul att elda! Och ojojoj vad gott det är med grillad sojakorv!

Så, bättre kan man knappast ha det. Nu är det söndagkväll och snart en ny vecka. Den innehåller bland annat en kursdag för mig, en kursdag av det lyxigare slaget! Vi ska nämligen på spa och sedan äte ute :) Det ska bli otroligt härligt.

Önskar alla en riktigt bra vecka!

Storm-tankar

Ute är det snöstorm, och jag sitter hemma efter en omgång med vinterkräksjuka. Vaknade igår med fruktansvärd huvudvärk och sedan blev det bara värre med frossa, kallsvett och illamående. Som tur är går ju vinterkräksjuka oftast över lika fort som det kommer så jag mådde bättre redan på kvällen.

Nu när jag har varit hemma och suttit en del vid datorn har jag insett att det pågår en debatt om de svenska sjuksköterskelönerna då Vårdförbundet sitter i förhandlingar om nya avtal. Äntligen är det lite mer uppmärksamhet kring det här. Jag har förstått från vissa diskussionsforum att det på fullaste allvar finns människor som tycker att 18 000 är en helt rimlig lön för en sjuksköterska med treårig högskoleutbildning och ansvar för människors liv. Det är så mycket fel med sjuksköterskors löner att jag inte ens vet var jag ska börja. Jämför man med andra brancher så finner man till exempel att personal på McDonalds tjänar mer. Jämför man innom sjukvården finner man till exempel att undersköterskor, utan högskoleutbildning och utan motsvarande ansvar, tjänar mer i vissa fall och att läkares löner ligger ljusår högre.

Jag blir bara trött. Och förbannad när människor som inte har en aning om vad en sjuksköterskas arbete innebär uttalar sig om vad vi borde ha för lön. Jag undrar om Vårdförbundet kommer att slå näven i bordet (troligen inte) och hur annars någon förändring kommer att ske. En arbetsgivare betalar ju självklart aldrig högre lön än han måste. Och vad ligger egentligen i det måstet? Jo, att han inte får personal om han inte kan erbjuda högre löner. Alltså måste var och en av oss sluta acceptera skam-löner och söka oss till andra arbetsplatser. Så då måste jag se till mig själv:

Min lön här i Norge är 50% högre än den jag hade på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Alltså, min grundlön som brukade vara 18 100 kr är nu, omräknad i svenska kronor, ca 27 700 kr. Jag får ut mer i månaden på deltid än jag fick på heltid i Sverige. "Ja men det är ju dyrare att leva i Norge" säger alla. Väldigt få av alla dessa har, vare sig de är svenskar eller norrmänn, bott i bägge länderna. Ja visst är det dyrare här men tro mig, jag har betydligt mycket mer över varje månad än vad jag hade i Göteborg! Dessutom är det en otrolig skön känsla att känna att man är rimligt ersatt för det arbete man gör och det engagemang man lägger ner!

Frågan är - vad ska jag göra när vi väl bestämmer oss för att flytta tillbaka till Sverige? Jag vet egentligen inte ens vad jag vill jobba med, men det är ju än så länge mest sjukhusvärlden som lockar. Vare sig det blir på en neonatal-avdelning eller på akuten, kirurgen eller något annat. Men kan jag verkligen gå ner 10 000 kr i lön? Ska jag igen acceptera en lön som jag inte tycker är OK? Eller ska jag söka mig till kommunal eller privat vård? Jag vet verkligen inte.

För övrigt kan den som är lite nyfiken på mitt jobb kika in på http://www.lillsjon.net/~v9a/dagbok_ume.html, det är en dagbok skriven av en pappa till en liten flicka som vägde 703 g när hon föddes. Där finns både bilder av den lilla tösen och det är väl beskrivet vad det innebär att vara en lite skrott på en intensivvårdsavdelning. Så, vill ni se vad jag gör på dagarna (och kvällarna och nätterna...) kan ni kika där!

Ovæntat besøk i centrala Bodø

Ibland blir man påmind om att man visst flyttat ganska så långt norrut!

http://www.an.no/nyheter/article3317007.ece

Tillæggas kan att Parkveien ær en tværgata till vår gata, och att vi hade en del underliga spår i snøn i trædgården imorse...hm...

Kabel-tv del 3...mm

Nu undrar ni väl hur jag omöjligt kan ha något mer att säga om kabel-tv:n, men faktum är att denna fars inte är över ännu! Och var ska jag annars älta, om inte här? :) Nu ska ni få höra: strax efter vi kom hem från Sverige, slutade vår dekoder fungera! Det är en ganska dyr fin historia, med inbyggd hårddisk osv. Och bara lite drygt en månad gammal slutar den alltså fungera. När RIchard ringde till kundtjänst och beskrev problemet (den hänger sig i uppstarten) svarade de utan vidare att de skulle skicka en ny!? Så nu ligger en ny dekoder och väntar på oss på postkontoret, och vi ska skicka tillbaka den andra. Vad händer med den, undrar mitt miljömedvetna hjärta? Kastar de den på soptippen? Jaja...

Här hemma är det annars en lugn onsdags-kväll. Vår julgran står kvar i sitt hörn, numera utan prydnader och snart utan barr! Kanske kan vi få till att släpa ut den till helgen? Vår nya diskmaskin går som en klocka, gör så gärna rent all tråkig disk och är utan tvekan en kalas-investering!

Jag har jobbat natt och är som vanligt lite små-bakis. Richard är på Kafka och fikar med några kollegor - här hemma står frys-pizzan i ugnen och jag ser fram emot en kväll med andra boken i Millennium-trilogin! Inte så dumt.

Så, mysig onsdagskväll önskar jag!

Solstrålarna sträcker sig fram över bergstopparna i Nordland

O va roligt det var att få läsa alla kommentarer som dykt upp! Har inte ens varit här och kikat sen jag skrev senast. Tack ska ni ha!

Tiden har gått fort de här veckorna, tänk att 2008 redan är 12 dagar gammalt! Nyårsafton blev en koselig kväll, vi lagade mat tillsammans som blev väldigt god innan Richard följde mig till jobbet (jag tycker inte om smällare och fyrverkerier). Tolvslaget firades med att vi tre sjuksköterskor kramade om varandra och turades om att smita upp på taket för att få se lite av fyrverkerierna! Innan vi fortsatte med matning, blöjbyten, mediciner och blodprover.

Det har varit intensivt på jobbet, med hårda nedskärningar och en bakterie som började sprida sig så att vi nästan fick stänga avdelningen. Nu är det under kontroll men inte mer än så. Det som är bra är att jag fått förlängt mitt vikariat ända till i slutet av augusti!

I tisdags fick jag mig en liten utflykt till Mo i Rana, en av små-trollen skulle överflyttas till sitt lokal-sjukhus och då är det rutin att en av oss reser med. Det var första gången för mig men gick helt utan problem! Det var en klar, vacker dag att vara uppe i luften på, ibland glömmer man nästan vilka fantastiska omgivningar vi har! Och så fick jag se solen igen...den kikar försiktigt upp över bergstopparna nu mitt på dagen!

Leve solen, leve ljuset!

PS. Idag har vi sett en norsk film som kom förra året, den heter Tatt av kvinnen och kan varmt rekommenderas, speciellt till dem av er som tyckte om Amelie från Montmartre!

Jul, jul, strålande jul

Då är jag tillbaka igen efter ett helt oplanerat uppehåll! Jag har alltså inte fullständigt fastnat framför kabel-tv:n och jag är inte fortfarande ute och gräver ner kabeln (den ligger fortfarande på gräset...), det har helt enkelt inte funnits någon energi till att blogga i vintermörkret. Men nu känns det bra att så här på årets sista dag sammanfatta lite vad som hände i årets sista månad!

December 2007 hade högst medeltemperatur på 35 år här i Nord-Norge, skriver Avisa Nordland om idag (eller, faktiskt skriver de 25 år men anger sedan 1972 som årtal...) Jag kan ju beskriva lite vad det innebär i verkligheten! Det innebär mörker, mörker, mörker. Veckorna före jul var otroligt tunga. Vadå, det blir väl inte mörkare för att det är milt, kanske du undrar? Jodå, för all snö smälter bort, och molnen ligger så tunga och kompakta att de hindrar varje liten solstråle som skulle kunna vilja dyka upp bakom bergen att tränga igenom. Mörkt är det ju i december i vilket fall som helst, solen tar sig knappt över horisonten, men är det kallt och klart och snö så blir det en annan upplevelse än vad det blev i år. Tro mig, jag har kollat med kollegor som har mångårig erfarenhet av mörketiden! :)

Vi gjorde vad vi kunde för att uppbåda lite julstämning! Oslo Gospels julskivor, adventsljusstake, julklappsinslagning och faktiskt även en helt äkta julgran som fortfarande står och lyser upp sitt hörn av vardagsrummet. 7:e december var det julfest med hela barnavdelningen, som vi var med på båda två! Först samlades vi från nyfött-sektionen hemma hos Line och Rune, där vi drack glögg och hade trevligt innan vi tog oss bort till lokalen där själva julfesten var. Det blev en trevlig kväll med en massa mat och lite spexande! Kul att få träffa sina kollegor utanför jobbet (och i finkläder istället för vita scrubs...)!

Till slut, målet som vi kämpat mot hela den mörka månaden. 21:e december, dags att resa söderut! Alla julklapparna inpackade och nerpackade! Kvällen innan var jag på jobbet och fick en inte så liten knut i magen när jag såg på nätet att Gardemoen (flygplatsen i Oslo) var mer eller mindre stängd på grund av dimma och kyla. Kris och panik! Nåväl, vi tog oss till Bodö lufthavn i god tid på fredagsmorgonen och fick beskedet att planet skulle gå men uppemot en och en halv timme försenat. Det var inte något problem för oss eftersom vi hade väldigt gott om tid i Oslo så det kändes bra! Så efter en längre stunds väntan såg vi "vårt" plan landa och hur de sedan mer eller mindre slängde ut resenärerna för att göra plats för oss och få iväg oss så snart som möjligt! Den skånska kaptenen försökte hjälpa till att skynda på boardingen genom att upprepa i högtarna "När du funnit ditt säte, ta ett kliv in från mittgången så att du lämnar plats för andra passagerare", med tveksam effekt. Norrmän förstår inte skånska så där väldigt bra, och kanske är det så att oavsett om man förstår beskedet eller inte så måste vissa stå i mittgången och fundera över på om de ska ha halsduken uppe vid väskan eller vid sätet.

Nåväl, snabbt som tusan var vi upp i luften! En stund senare kom vi upp på andra sidan molnen och fick se solen! Vilken otroligt underbar känsla! Det går inte att beskriva. Det var som att hjärtat skulle explodera.
Vi landade på Gardemoen och tog Flytoget in till Oslo där det var hur kallt som helst! Vi fann ett mysigt lunchställe och fick i oss lite mat. Sedan hade vi ganska så många timmar till innan tåget skulle gå, så vi köpte med oss varsin kaffe (mest för värmens skull...) och tog en promenad ner mot vattnet och Aker brygga, där vi hittade en mysig julmarknad som vi strosade runt på en stund! Sen letade vi upp en butik jag läst om på nätet med ekologiska och rättvisemärkta varor där vi handlade lite av varje. Bl a varma vantar till mig, det behövdes i kalla Oslo!

Efter några timmar på tåget klev vi av i Göteborg där vi blev hämtade av Richards mamma och syster. Sedan bar det av ut till Knippla!

Efter en natts otroligt god sömn var det skönt att vakna ute på ön, med havet utanför fönstret och långt mycket mer dagsljus än vi blivit vana med. Lördagen ägnades åt att baka de traditionella Knippla-kakorna, som bakas i vedeldad ugn! Det var spännande att få lära sig de olika stegen i processen, hur degen ska knådas, hur det gäller att elda så att lågorna slickar taket i ugnen över plåten där kakorna ligger, och hur man snurrar på kakorna på plåten så att de får jämn fin färg. Slow-food kan man lugnt säga, helt fantastiskt vilken semesterkänsla det gav!

Söndagen var julafton med Richards del av familjen. Vi åkte över till Hälsö och gick en lång promenad med glöggpaus på en brygga innan vi åkte tillbaka hem där det blev smaskig torskrygg till lunch! Så småningom blev det julklappsutdelning och julmat. Det eldades i kaminen, åts choklad och var helt enkelt ett lugnt, mysigt julfirande!

På julaftonens morgon bar det av mot Göteborg i Richards föräldrars bil som de lånat ut till oss. Vi hämtade upp min faster och kusin i Tynnered, och brorsan i Kortedala. En stund senare var vi på plats hela klanen Nordin i Stenkullen! Det blev en riktigt smaskig jul-lunch med lite fräscha vegetariska och veganska inslag utöver den vanliga visan med skinka och korv. Kaffe och efterrätt framför Kalle Anka, och sen fick Richard och jag äran att slå de yngsta av bröderna i en skön julaftons ute-innebandymatch! Sedan öppnades det julklappar, åts tomtegröt och tittades på Karl-Bertil. Och så fick vi inviga julklapps-pinigsbordet med en turnering som vanns av Richard efter att han slagit Samuel i finalen.

På juldagens morgon tog vi med oss brorsan och körde norrut till Vänersborg där det blev julfirande nr 3, den här gången tillsammans med mamma med sambo! Återigen ett förstklassigt julbord, med mammas mumsiga Jansson som höjdpunkt. En promenad ned till Vänern i regnet, och så lite fler julklappar...låter kanske lite som att vi upprepat oss i tre dagar men, huvudsaken för oss var ju trots allt att få träffa alla i vår stora familj!

Sent på juldagskvällen kom vi fram till Lilla Varholmen efter att ha släppt av Lukas i Kortedala, bara för att upptäcka att den färja vi tänkt ta inte skulle gå. Vilket betydde att vi fick vänta en lång stund och dessutom missade vår nästa färja. Men vi hann däremot med en av de färjorna som kör runt mellan alla nord-öarna och avslutar turen på Knippla. Så vi fick oss en liten blåsig sight-seeing vilket i vilket fall som helst var bättre än att sitta vid färjeläget och uggla!

Onsdagen vinkade vi hejdå till Richards syster som skulle åka norrut till sin pojkvän, och sen hade vi en riktigt lat dag. Vilade upp oss ordentligt efter allt kalasande! För på torsdagen var det dags att åka vidare. Vi åt lunch och fikade med några kursare till Richard, och åkte ut till Elin och Andreas där sedan ett helt gäng av goa vänner dök upp! Ett riktigt mellandagsknytkalas blev det, och det var så himla kul att träffa alla!

Vi övernattade hos Elin och Andreas, och tidigt, tidigt på fredagsmorgonen körde Andreas oss till tåget (tack igen!). Och så var vi på väg hemåt igen, efter en otroligt intensiv vecka. Trötta, nöjda och lite melankoliska. Det var så skönt att få träffa både familj och vänner igen, men samtidigt blev det så intensivt alltsammans att det ibland nästan kändes som att vi bara tog farväl av alla!
Det blev en lång resdag utan missöden, med sushi (det finns ingen sushi här i Bodö...) och shopping i Oslo. Det var skönt att låsa upp ytterdörren och vara hemma!

Den gladaste överraskningen var nog att det redan blivit så mycket ljusare! Det "vände" ju som bekant vid vintersolståndet en 22:a, men vi trodde att det skulle dröja länge innan vi märkte något av det. Det har gjort sitt till att det är ett högtryck med någon minusgrad och klar himmel, men det är definitivt märkbart ljusare! Hurra! :)

Nu är det nyårsafton och snart dags för ett nytt år. Vi ska äta lite supé här hemma så småningom, med sparrissoppa, räkfrossa och chokladmousse med fruktsallad, innan jag går till jobbet vid 22.30-tiden.
Önskar er alla ett gott, fridfullt, innehållsrikt, och spännande 2008!

Kramar Maria

Kabel-tv del 2

Nästa episod i kabel-tv följetongen:
I detta nu har inte bara en utan två tekniker varit här i över två timmar. De började med att snoka runt i trädgården och kom så in för att berätta att de skulle dra en kabel från skåpet i yttre hörnet i trädgården och in till huset. Kabeln skulle vi gräva ner själva. "Det har de väl talat om för er?" Eh, nej... Trodde att installation betydde installation och inte "Vi gör halva jobbet - du gör resten". Well well, ett litet problem i sammanhanget. Jag knackade på hos grannarna för att höra om det inte var så att de har dragit en kabel fram till huset? Och det hade de, men det måste tydligen vara en kabel till varje lägenhet. Så det blir till att gräva upp gräsmattan - till sommaren antar jag? Just nu är det iaf rätt hårt i marken kan jag tänka mig.
Jaja, nu verkar det snart vara klart, det börjar iaf vara kanaler på tv:n ser jag! Hurra! Såg på vår beställningskvittering att vi beställde paketet den 28 augusti, så Canal Digital klarade sig under tremånaders-gränsen med ett ohoj! Deras kundtjänst får dock underkänt, och så får deras leveranstider. Som ett exempel på "kundtjänsten": på sin hemsida uppger de att de svarar på e-post samma dag eller som senast nästa arbetsdag. Det tog väl en vecka tror jag innan vi fick svar? Och svaret var inte ens ett svar, utan en uppmaning att ringa till kundtjänst... Det låter som att vi är riktigt krångliga, men vi är ju bara nya kunder som beställt kabel-tv?
De killarna som varit här idag har jag iaf inget att klaga på, trevliga och har ordnat allt med "boxen", kanalsökning osv. De till och med städade upp efter sig! :)
Nu är det dags för mig att gå till jobbet, så kanalerna får jag utforska imorgon. Vi har bland annat fått svenska kanaler, SVT 1&2 och TV4. Lite kul!
God tisdagskväll på er!

Fotboll, kabel-tv och sludd

Ja, hur gick det nu då i EM-kvalet i onsdags? De flesta vet väl som Elin hur det gick för Sverige men inte hur det gick för Norge (tveksamt hur många utanför landets gränser som bryr sig). Jo, Norge gjorde det de skulle och vann över Malta, men fick ändå gå hem med svansen mellan benen eftersom Turkiet slog Bosnien med 1-0 och därmed snuvade norrmännen på slutspelsplatsen! Alltså, Sverige spelar EM nästa år men inte Norge. Inte heller England, vilket kanske var den mest underhållande nyheten för kvällen! England lever enligt mig (fotbollsmässig alltså...) bara på traditioner och fornstora dagar. Ser hellre Kroatien spela Balkan-boll i EM!

Idag är det måndag och jag ska snart knata iväg till sjukhuset för att jobba. Dagen i övrigt har gått åt till att vänta på en tekniker från Canal Digital (nej förlåt, från den montörsfirma de anlitar...) som aldrig dök upp. Denna följetong började med att vi beställde kabel-tv för ca tre månader sedan och hur den slutar det vet ingen. Jag vet bara att jag börjar bli rätt så förbannat trött på det hela vilket jag är ganska säker på att jag förmedlade till den stackars kundtjänst-människa jag fick tag på då jag inte fick tag på teknikern ifråga. Jaja, fick en ny tid imorgon, fortsättning följer...

Fotboll mm

Dagens drama: EM-kval! Både Norge och Sverige ska som bekant idag göra vad de kan för att få spela EM nästa sommar, men måste även ställa hoppet till andra nationer. Sverige ska möta Lettland, som borde vara ett lätt land (my God that´s funny...) men vi har sett det förut och tar inget för givet. Dock ska även Spanien bli slagna av Nord-Irland hemma för att svenskarna inte ska få vara med och leka nästa år. Vi får väl se, inget är som bekant säkert förrän det är klart!
Norge hänger lite mer löst. Först måste de slå Malta, vilket rent teoretiskt borde gå som en dans (citat från Aftenposten: Nasjonen er nummer 137 på FIFA-rankigen , og har fattige tre seire på 81 EM-kvalifiseringskamper gjennom tidene.). Men, Turkiet har ett poäng mer än Norge och det blir alltså de som går vidare oavsett hur Norge klarar sig mot Malta - såvida de inte förlorar mot Bosnien ikväll. Förvirrande? Japp, men det hela kommer vara klart som korvspad när kvällen är slut!
En liten lokalpatriotisk kommentar till i detta helt oväntade blogginlägg om fotboll (!?): i förra veckan jublade hela byn när Bodø/Glimt kvalade sig upp till eliteserien! Wohoo! Well done.

Annat i norska medier: fyra kommuner här i Nordland har placerat 450 miljoner av kommunernas framtida intäkter i amerikanska högrisk värdepapper. De riskerar nu förlora ca 900 miljoner. Fast vad vet jag, kanske är det inte så intressant för svenskar i Sverige. Men det faktum att det finns en kommun i Norge som heter Hattfjelldal kanske kan underhålla en eller annan? :) Jag undrar om det bor hattifnattar där (uppenbarligen inte särskilt ekonomiskt smarta hattifnattar isåfall).

Well, nu har jag babblat nog! Trevlig fotbollskväll till er alla!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0